Vårt ambitiösa projekt började förstås med en storslagen plan. Tanken var att kamma igenom världens alla brusreducerande hörlurar, bedöma dem ordentligt och jämföra dem med varandra som en akustisk gladiatorstrid i Colosseum i tv-serien Those About to Die:s anda (den är faktiskt bra, den kan man se).
Vi använde nätterna till att fundera på var vi skulle börja: ska hörlurarna testas först i skogen, där grundfrågan är "om ett träd faller i skogen och ingen hör det, låter det då?". Eller på ett flygplan, där brusreduceringens effektivitet mäts i relation till konsumtionen av Dom Perignon?
Visionen var tydlig, men som så ofta hände klev verkligheten, alltså vår investerare Markus, in med slipsen på sned och påminde oss om att en budget är något lite annat än megalomana visioner. Vi var alltså tvungna att spara in någonstans, och vi bestämde oss för att spara där det är lättast för oss. Alltså lät vi bli att skaffa alla andra hörlurar. Det vore ju onödigt att använda vår lilla budget till konkurrenternas fördel.
Eftersom det ändå finns hundratals olika hörlurar på marknaden gav det oss en rätt bra testbudget att strunta i alla andra. Den stora jämförelsen blev alltså "vi jämför de här två", men det gör inget, för enligt oss är det här de enda hörlurarna som faktiskt spelar någon roll.
Det första testet genomfördes där få brusreducerande hörlurar har vågat testas: i en snödriva. Vi hängde hörlurarna på en trädgren och gick in för att dricka mintkakao.
Ungefär två glas senare kunde vi konstatera att VMK25 klarade åtminstone ett par glas mintkakao i kyla och fortfarande kändes lika bekväma på öronen som yllestrumpor mitt i vinterstormen, så länge de först hade värmts upp inomhus.
Ljudkvaliteten höll sig så stabil att till och med en ensam isbjörn kunde ha stannat och lyssnat, om vi inte hade varit i Puolanka, där det bara finns vanliga bruna björnar. Och de sover dessutom oftast på vintern.
Batteritiden blev däremot antagligen sämre i snödrivan, även om vi inte hann testa det eftersom kylan började gå testarna på nerverna ungefär ett dygn innan batteriet tog slut.
Eftersom vi hade bestämt oss för att testa hörlurarna i extrema förhållanden var det naturligt att nästa steg blev Saharas ökenhetta. VMK25 klarade också den utmaningen med hedern i behåll. Omgiven av sand och obarmhärtig sol skötte VMK25 sitt jobb utan minsta problem. Ljudkvaliteten var så klar att den dämpade till och med kamelernas parningsrop, vilket å andra sidan också är en risk, eftersom det känns som ett rätt realistiskt scenario att bli nedtrampad av en kåt kamel medan man lyssnar på musik.
Den enda nackdelen var att även om hörlurarna fortfarande fungerade felfritt, var precis allt fullt av sand. Inte bara hörlurarna utan även våra kalsonger. Då var det dags att åka hem.
Hörlurar i privatjet - mot lyxen
Efter vårt besök i Saharaöknen hade vi fortfarande lite testbudget kvar. Vi tänkte att VMK25 ändå är den dyrare av våra två hörlurar, så då måste man naturligtvis också testa hur den lämpar sig för det högflygande livet. Inte i turistklass, utan i privatjet, där champagnen flödar och omgivningen bullrar lagom mycket.
Det var bara att ringa Scanwings, få en Praetor 600 under rumpan och flyga från Uleåborg mot Kroatiens kust. På samma resa hann vi också besöka en samarbetspartners yacht, och då kan man förstås dra av resekostnaderna i beskattningen. Om nu ett förlustdrivande bolag ens skulle betala skatt. Till det här testet tog vi med den nya Megadeth-modellen, eftersom det trots allt är den dyraste versionen av VMK25.
Vi har rätt dimmiga minnesbilder av resan, och från yachten finns det särskilt nog inga bilder, men kul hade vi. Det är i alla fall bevisat att VMK25 fungerar utmärkt också i privatjet, och på lyxyacht, även om champagneglaset höll på att välta i turbulensen.
VMK20 – obligatoriska djurförsök
Eftersom det förra testet skedde i extrema förhållanden och VMK20 ändå är den billigare modellen, bestämde vi oss för att testa den i mer normala miljöer.
Vi började med traditionella, men mycket vetenskapliga djurförsök, som hade blivit bortglömda medan vi flängde runt med VMK25. Hörlurarna såg förvånansvärt stiliga ut på hundens huvud, men användbarheten lämnade en del att önska, särskilt eftersom öronen sitter på helt andra ställen än på människor. Katterna vägrade ställa upp i testet och Janis katt smög in i buskarna som om den hade sett en skatterevisor.
Efter de pälsiga djuren testade vi dem också på hårlösa djur, alltså barn.
Resultatet av testet blev att även om hörlurarna såg söta ut på barns huvuden, var de ändå onödigt stora för 0-3-åringar.
Testningen bland barn gav en intressant observation: brusreducering orsakar antibrusreducering. Hörlurarnas dämpning får barnet att föra ett oväsen som går över normal dB-gräns. Om användaren av hörlurarna är under skolåldern, förbered dig alltså på en ljudnivå som konkurrerar med en rockkonsert.
Testet var upplysande, men väldigt snabbt insåg vi att vi ville ha något lugnare.
Folkets resetest
När vi hade tröttnat på kakofonin som barnen orsakade bestämde vi oss för att flytta testet till en vuxnare miljö: Spanien, platsen dit finländska pensionärer och ekobrottslingar vallfärdar när hemlandet börjar kännas för litet och kallt. För att garantera ett perfekt test avvek vi från våra normala standarder och flög turistklass. Även om coronarestriktionerna inte har varit ett problem på länge tog jag ändå på mig en mask, så att ingen bekant skulle känna igen mig i turistklass.
Flygplanets trånga stämning, armstödsstriderna med grannpassagerarna och barnens skrik gav perfekta förhållanden för VMK20:s verkliga test. Även om serveringen i turistklass mest gav upphov till andrahandskänslor, skötte VMK20 jobbet med hedern i behåll. Brusreduceringen tystade större delen av stojandet, och hörlurarna förblev bekväma under hela flygningen.
I Spanien, där solen bränner blek finländsk hud på ett ögonblick och gitarristen på restaurangen bredvid tror att han är en världsstjärna, genomförde vi hörlurarnas riktiga avkopplingstest: att ligga och slappa i en solstol.
Vid hotellpoolen, full av turister, var den vita VMK20 ett perfekt val. Den vita modellen samlade inte på sig värme och blev inte brännhet mot mina öron. Dessutom passar den vita modellen utmärkt till blek finländsk hudton. Det viktigaste var att man fick lyssna på ljudbok i fred, även om hotellet också bjöd på allehanda störningsmoment, som till exempel den egna frun.
Om du oftare reser i turistklass än i privatjet har vi samlat resehörlurarna på en egen sida: hörlurar för resor.
Pasi-testet
Sist av allt fick VMK20 falla offer för Pasi-testet. I det här testet gavs hörlurarna till Pasi utan instruktioner, och hans uppgift var att prova dem fritt. Resultatet var, ska vi säga, sorgligt. Pasi satte hörlurarna på huvudet åt fel håll och undrade varför ljudet hördes så dåligt. Det bekräftade att även om VMK20 är användarvänlig, behövs det kanske ändå lite vägledning om det är Pasi som ska testa hörlurarna.
Sammanfattning
Våra tester visade att både VMK25 och VMK20 är utmärkta brusreducerande hörlurar i sina egna kategorier. VMK25 glänste i extrema förhållanden, från snödriva till Saharas brännande hetta och vidare till privatjetens lyx, och levererade ljudkvalitet i toppklass och en stark brusreducering. VMK20 var däremot vardagens hjälte, som klarade både oväsendet i turistklass och avkopplingstester under den spanska solen.
Båda hörlurarna är det bästa du har råd med, men om du är Pasi rekommenderar vi att du kontaktar vår kundservice för ett förtydligande av bruksanvisningen.
